Skip to main content

Hälso- och sjukvården ska vårda – inte ange

Frågan vi nu ställer till Moderaterna och Sverigedemokraterna i Region Östergötland är enkel: Var står ni i dag, skriver Kaisa Karro (S), Emil Broberg (V), Julie Tran (C) och Margareta Fransson (MP).

För ett år sedan försökte vi fyra partier gemensamt få det M- och SD-ledda styret i Region Östergötland att inse de allvarliga konsekvenserna av att införa en anmälningsplikt för hälso- och sjukvårdens medarbetare. Vi och tusentals vårdanställda har varit tydliga: vårdpersonalens uppdrag är att ge vård efter behov – inte agera kontrollanter eller gränsvakter. Förslaget om anmälningsplikt hotar både liv och hälsa och underminerar förtroendet för vården.

När denna debatt blossade upp fanns ett brett och tydligt motstånd från vårdpersonal, fackförbund och regioner. Saco påpekade att förslaget stred mot yrkesetiken, medan Kommunal och Vårdförbundet varnade för att det skulle krocka med svensk lagstiftning och skapa oacceptabla arbetsförhållanden för regionens medarbetare. Kampanjen ”Vi anger inte” engagerade tusentals vårdanställda, och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) krävde att alla anställda inom vård, skola och socialtjänst skulle undantas från lagen.

Nu har den statliga utredningen ”SOU 2024:80” lagt fram sina slutsatser. Utredningen pekar tydligt på att just hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten inte ska omfattas av informationsplikten. Detta stödjer vad vi, fackförbunden och civilsamhället länge har varnat för, att ett angiveritvång i dessa samhällsfunktioner skulle driva människor bort från nödvändig hjälp och bryta mot grundläggande principer som rätten till vård.

Förslaget om anmälningsplikt har hela tiden byggt på en bristfällig förståelse för de konsekvenser en anmälningsplikt skulle föra med sig. Vi ser redan i dag hur trösklarna till vården är höga för vissa grupper. Om förslaget skulle införas utan undantag skulle dessa trösklar bli oöverstigliga för papperslösa, våldsutsatta kvinnor och andra utsatta grupper, vilket vore livsfarligt. Samtidigt skulle det skada förtroendet för vårdsektorn och försämrat arbetsmiljön för medarbetarna.

Ändå har vi i Region Östergötland sett hur det M-, L-, KD- och SD-ledda styret konsekvent har sagt nej till att stödja regionens medarbetare i deras motstånd mot anmälningsplikten. Trots protester från vårdpersonal, fackliga organisationer och civilsamhället har de vägrat att ta avstånd från förslaget.

Frågan vi nu ställer till Moderaterna och Sverigedemokraterna i Region Östergötland är enkel: Var står ni i dag? Efter att utredningen tydligt har slagit fast att vården, skolan och socialtjänsten bör undantas från informationsplikten, är ni nu beredda att ställa er tillsammans med regionens medarbetare och oss och ta ställning mot att vårdanställda ska tvingas ange patienter? Kommer ni att ansluta er till majoriteten av Sveriges regioner som redan sagt nej till en angiverilag och stödja yrkesutövarna som varje dag gör sitt yttersta för att hjälpa människor?

Ni har nu en chans att visa att ni sätter era invånares hälsa och trygghet i första rummet. Att ni förstår vikten av förtroendet för vården och det etiska ansvar som hälso- och sjukvårdens medarbetare har. Vi väntar på ert svar. Kommer ni nu lyssna till vårdpersonalens vädjan eller fortsätta ignorera de risker som anmälningsplikten medför?

 

Detta är en debattartikel ursprungligen publicerad i Corren 2024-11-26 https://www.corren.se/debatt/artikel/halso-och-sjukvarden-ska-varda-inte-ange/jv4711pj

Är det upp till regionerna att lösa trafikavtalets kostnader nu, Carlson?

Den gröna omställningen, nya industrisatsningar och det växande behovet av arbetskraft i norra Sverige innebär ett ökat resande och ett ökat behov av hållbara transportmöjligheter. En otillräcklig finansiering i detta skede framstår som både kontraproduktiv och kortsiktig.

För Norrtåg saknas det 43 miljoner kronor

I sitt svar betonade statsrådet att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas, vilket vi är helt överens om. Statsrådet avslutade dock sitt resonemang med orden: ”I vilken omfattning trafiken kommer att kunna bedrivas i det fall statens delfinansiering minskar eller uteblir är en fråga för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ta ställning till”. Det är ett problematiskt uttalande som innebär att både kostnader och ansvar övervältras från staten till regionerna – regioner som inte sällan har en mycket ansträngd och pressad ekonomi.

Sedan min förra fråga ställdes har det framkommit att de hotade avtalen nu fått sin finansiering, men på 2024 års prisnivå. För Norrtåg innebär detta att det saknas 43 miljoner kronor. Att kostnaderna ökat har flera förklaringar, varav en är att sträckor som Norrtåg trafikerar utgör en del av ett pilotprojekt för ERTMS. Norrtåg trafikerar en del av landet som står inför stora utmaningar – men också möjligheter. Den gröna omställningen, nya industrisatsningar och det växande behovet av arbetskraft i norra Sverige innebär ett ökat resande och ett ökat behov av hållbara transportmöjligheter. En otillräcklig finansiering i detta skede framstår som både kontraproduktiv och kortsiktig.

Är det upp till regionerna nu?

Utifrån ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Andreas Carlson följande:

Avser statsrådet att lämna till berörda regioner att ensamma hantera de faktiska kostnaderna av tecknat trafikavtal, och hur överensstämmer det i så fall med regeringens ambition om stärkta villkor att leva, bo och verka i hela landet?

Fotnot: Frågan har även ställts som skriftlig fråga i riksdagen

Malin Östh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet Östergötland

Ibtisam Yusuf

Vården kan räddas – om man vill

Den östgötska sjukvården har varit kroniskt underfinansierad under en lång tid. Det har lett till brist på vårdplatser, dyr hyrpersonal och stora problem med arbetsmiljön. Trots att behovet av en starkare sjukvård är akut, väljer högerstyret nu att förvärra problemen genom enorma nedskärningar. Det är helt fel väg att gå, skriver Jessica Eek (V) och Ibtisam Yusuf (V).

Det  här är ursprungligen en debattartikel i Corren från 19/6. Länk finns längst ner.

Under våren har vi träffat många vårdmedarbetare och chefer som är mycket oroliga för sjukvårdens framtid i Östergötland. De planerade nedskärningarna kommer att drabba många patienter hårt samtidigt som de som arbetar i sjukvården känner en stark oro för att arbetsbördan ska bli än tyngre och arbetsmiljön än sämre.

Trots att de övriga partierna i regionen är överens om att kraftigt skära ner i sjukvården så är det inte ett måste. Det finns en annan möjlig väg, där vi bygger en sjukvård som utgår från medborgarnas behov och där vi lyssnar på medarbetarnas krav på bättre arbetsvillkor. Det handlar om politisk vilja. Den viljan har vi i Vänsterpartiet.

Just nu pågår en omfattande strejk inom sjukvården. Den är ett resultat av att ansvariga politiker allt för länge blundat för alla de brister som vårdpersonal och patienter larmat om. Den ignorans som ledningen fortsätter att visa är oroväckande. En av de viktigaste åtgärderna för att få sjukvården på fötter igen är att verkligen lyssna på personalen. Annars kommer krisen att fördjupas.

Vänsterpartiet presenterar nu en budget som sätter stopp för alla planerade varsel. Vi vill i stället satsa på framtiden och anställa fler i sjukvården. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) behöver regionen anställa flera tusen personer de kommande åren för att klara både ökande behov, men också pensionsavgångar. Region Östergötlands varsel är enormt kortsiktiga besparingar som kommer leda till ökade kostnader de kommande åren. Därför är varslen bara slöseri med pengar och nödvändig kompetens.

Det är också helt nödvändigt att lyssna på personalen som nu strejkar. Vänsterpartiet vill därför skjuta till rejäla resurser för att på bred front kunna inleda ett arbete med att korta arbetstiden för våra medarbetare. Om vi inte tar tag i de problem som personalen beskriver redan nu, kommer även det stå oss dyrt i längden.

Vänsterpartiet vill att staten höjer ambitionerna för sjukvården rejält. Med den medicinska utvecklingen ser vi att kostnaderna kommer öka. Då är det helt nödvändigt med mer resurser. I den budget som vi lägger i veckan föreslår vi en skattehöjning. Det gör vi motvilligt. Vi hade mycket hellre sett att staten fördelade resurserna i samhället annorlunda.

I väntan på att vi får en regering som sätter välfärden först så är denna åtgärd nödvändig. För alternativet är faktiskt att vi får en sjukvård som kommer kunna hjälpa allt färre östgötar med nödvändig sjukvård. Det är för oss otänkbart.

Länk till debattartikeln: https://corren.se/debatt/artikel/v-varden-kan-raddas-om-man-vill-/r1xnxgkj

Nooshi Dadgostar

Nooshi: Nedskärningar slår hårt mot Östergötland

Brist på personal och resurser har bidragit till en nedåtgående spiral och med regeringens och SD:s nedskärningar är situationen nu akut för sjukvården. Vi hade inte behövt hamna här, skriver Nooshi Dadgostar, partiledare (V) och Emil Broberg (V).

Under måndagen kommer vi besöka den kirurgiska akutavdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping för att träffa patienter och personal för att få en inblick i läget för vården i Östergötland.

Enligt Sveriges kommuner och Regioner (SKR) saknas mer än 20 miljarder kronor till sjukvården. Regeringens tillskott om endast 6 miljarder kronor blir då som att sätta plåster på ett benbrott. Konsekvenserna av detta är stora varsel och omfattande nedskärningar där Östergötland är en av de regioner som drabbats hårt.

SKR:s prognos är att sjukvården behöver fler anställda de kommande sju åren. I hela landet handlar det om 85 000 personer vilket motsvarar nästan 5000 i Östergötland. Att i detta läge varsla personal är inte bara en katastrof för vårdens tillgänglighet och kvalitet utan fördjupar också problemen på lång sikt. Vården kommer behöva all personal som den kan få.

Fortsätt läsa på: https://corren.se/debatt/artikel/dadgostar-v-nedskarningar-slar-hart-mot-ostergotland/jp45576j