Skip to main content

Författare: Sebastian

Hälso- och sjukvården ska vårda – inte ange

Skrivet av Sebastian den . Postad i Debatt, Distrikt.

Frågan vi nu ställer till Moderaterna och Sverigedemokraterna i Region Östergötland är enkel: Var står ni i dag, skriver Kaisa Karro (S), Emil Broberg (V), Julie Tran (C) och Margareta Fransson (MP).

För ett år sedan försökte vi fyra partier gemensamt få det M- och SD-ledda styret i Region Östergötland att inse de allvarliga konsekvenserna av att införa en anmälningsplikt för hälso- och sjukvårdens medarbetare. Vi och tusentals vårdanställda har varit tydliga: vårdpersonalens uppdrag är att ge vård efter behov – inte agera kontrollanter eller gränsvakter. Förslaget om anmälningsplikt hotar både liv och hälsa och underminerar förtroendet för vården.

När denna debatt blossade upp fanns ett brett och tydligt motstånd från vårdpersonal, fackförbund och regioner. Saco påpekade att förslaget stred mot yrkesetiken, medan Kommunal och Vårdförbundet varnade för att det skulle krocka med svensk lagstiftning och skapa oacceptabla arbetsförhållanden för regionens medarbetare. Kampanjen ”Vi anger inte” engagerade tusentals vårdanställda, och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) krävde att alla anställda inom vård, skola och socialtjänst skulle undantas från lagen.

Nu har den statliga utredningen ”SOU 2024:80” lagt fram sina slutsatser. Utredningen pekar tydligt på att just hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten inte ska omfattas av informationsplikten. Detta stödjer vad vi, fackförbunden och civilsamhället länge har varnat för, att ett angiveritvång i dessa samhällsfunktioner skulle driva människor bort från nödvändig hjälp och bryta mot grundläggande principer som rätten till vård.

Förslaget om anmälningsplikt har hela tiden byggt på en bristfällig förståelse för de konsekvenser en anmälningsplikt skulle föra med sig. Vi ser redan i dag hur trösklarna till vården är höga för vissa grupper. Om förslaget skulle införas utan undantag skulle dessa trösklar bli oöverstigliga för papperslösa, våldsutsatta kvinnor och andra utsatta grupper, vilket vore livsfarligt. Samtidigt skulle det skada förtroendet för vårdsektorn och försämrat arbetsmiljön för medarbetarna.

Ändå har vi i Region Östergötland sett hur det M-, L-, KD- och SD-ledda styret konsekvent har sagt nej till att stödja regionens medarbetare i deras motstånd mot anmälningsplikten. Trots protester från vårdpersonal, fackliga organisationer och civilsamhället har de vägrat att ta avstånd från förslaget.

Frågan vi nu ställer till Moderaterna och Sverigedemokraterna i Region Östergötland är enkel: Var står ni i dag? Efter att utredningen tydligt har slagit fast att vården, skolan och socialtjänsten bör undantas från informationsplikten, är ni nu beredda att ställa er tillsammans med regionens medarbetare och oss och ta ställning mot att vårdanställda ska tvingas ange patienter? Kommer ni att ansluta er till majoriteten av Sveriges regioner som redan sagt nej till en angiverilag och stödja yrkesutövarna som varje dag gör sitt yttersta för att hjälpa människor?

Ni har nu en chans att visa att ni sätter era invånares hälsa och trygghet i första rummet. Att ni förstår vikten av förtroendet för vården och det etiska ansvar som hälso- och sjukvårdens medarbetare har. Vi väntar på ert svar. Kommer ni nu lyssna till vårdpersonalens vädjan eller fortsätta ignorera de risker som anmälningsplikten medför?

 

Detta är en debattartikel ursprungligen publicerad i Corren 2024-11-26 https://www.corren.se/debatt/artikel/halso-och-sjukvarden-ska-varda-inte-ange/jv4711pj

Är det upp till regionerna att lösa trafikavtalets kostnader nu, Carlson?

Skrivet av Sebastian den . Postad i Debatt, Regionpolitik, Riksdag.

Den gröna omställningen, nya industrisatsningar och det växande behovet av arbetskraft i norra Sverige innebär ett ökat resande och ett ökat behov av hållbara transportmöjligheter. En otillräcklig finansiering i detta skede framstår som både kontraproduktiv och kortsiktig.

För Norrtåg saknas det 43 miljoner kronor

I sitt svar betonade statsrådet att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas, vilket vi är helt överens om. Statsrådet avslutade dock sitt resonemang med orden: ”I vilken omfattning trafiken kommer att kunna bedrivas i det fall statens delfinansiering minskar eller uteblir är en fråga för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ta ställning till”. Det är ett problematiskt uttalande som innebär att både kostnader och ansvar övervältras från staten till regionerna – regioner som inte sällan har en mycket ansträngd och pressad ekonomi.

Sedan min förra fråga ställdes har det framkommit att de hotade avtalen nu fått sin finansiering, men på 2024 års prisnivå. För Norrtåg innebär detta att det saknas 43 miljoner kronor. Att kostnaderna ökat har flera förklaringar, varav en är att sträckor som Norrtåg trafikerar utgör en del av ett pilotprojekt för ERTMS. Norrtåg trafikerar en del av landet som står inför stora utmaningar – men också möjligheter. Den gröna omställningen, nya industrisatsningar och det växande behovet av arbetskraft i norra Sverige innebär ett ökat resande och ett ökat behov av hållbara transportmöjligheter. En otillräcklig finansiering i detta skede framstår som både kontraproduktiv och kortsiktig.

Är det upp till regionerna nu?

Utifrån ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Andreas Carlson följande:

Avser statsrådet att lämna till berörda regioner att ensamma hantera de faktiska kostnaderna av tecknat trafikavtal, och hur överensstämmer det i så fall med regeringens ambition om stärkta villkor att leva, bo och verka i hela landet?

Fotnot: Frågan har även ställts som skriftlig fråga i riksdagen

Malin Östh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet Östergötland

Bild på Lelle Karlsson

En hyllning till Lelle Karlsson

Skrivet av Sebastian den . Postad i Distrikt.

Fredagen den 16e Augusti nåddes vi av det sorgliga budet att Lelle Karlsson inte längre finns ibland oss.

Det känns overkligt. Lelle har alltid funnits med oss i Vänsterpartiet Norrköping och på senare år i Vänsterveteranerna. Han som så ofta kom med idéer om att utveckla politiken i stort som smått. Lelle var aktiv ända in i det sista. Så sent som 11 juni träffades Vänsterveteranerna hemma hos Lelle och hustrun Camilla på sommarfika. En mycket trevlig stund i deras fina trädgård i Kårkelösa. Vi åt glass med jordgubbar och vispgrädde. Som vanligt på träffarna pratade vi mycket. Om gamla tider, om det förfärliga läget i Sverige och i hela världen. Och bollade idéer om vad vi ska göra i Vänsterveteranerna för att åstadkomma förbättringar.

Lelle fick på senare tid svårt att komma på partimötena på grund av försämrad hälsa. Så han ringde då och då till vår gruppledare och ville prata. Nicklas pratade med honom i telefon för bara några veckor sedan. Och precis som vanligt var han full av idéer och planer bland annat kring att mobilisera motståndet mot Nato och kärnkraftslobbyn. Och det präglade verkligen Lelles gärning – en närmast outsinlig energi, livsglädje och verksamhetsiver.

Lelle var verkligen en lojal vänsterpartist under hela livet och kom in i rörelsen som ung. Redan på sjuttiotalet gick han med i dåvarande VPK. Han kom ganska snart med i Partistyrelsen. Så småningom flyttade han till Sörmland där han var han ombudsman i flera år.

Lelle fortsatte den politiska kampen hela livet. Han var passionerad kring de kooperativa lösningarna som han också omsatte i praktisk verksamhet i Kooptjänst. Och just tankarna om kooperationer som ett alternativ till kapitalismen kommer många av oss som kände honom att bära med oss. Här i Norrköping och i Östgötadistriktet är vi många som lärt känna Lelle och dragits med i hans arbete för landsbygden och den kooperativa rörelsen. Lelle hade mängder av andra intressen också, så som hundarna, sin stora familj och såklart alltid IFK Norrköping.

Lelle hade en självklar klasskänsla som avspeglade sig i allt han företog sig. Kanske var det därför vi drogs med i hans entusiasm för det viktiga politiska arbetet för att förbättra livet för de vanliga människorna. Han var så fylld av energi och idéer att han kändes odödlig och chocken blev stor när vi möttes av nyheten att han gått bort. Vi är många som har visat vår sorg och saknad på sociala medier. Ett tecken på att Lelle var känd i stora kretsar i Vänsterpartiet och runt om i landet.

Nu går alla våra tankar till Lelles fru Camilla, till övriga familjen och närstående.

Vila i frid Lelle – vi lovar att föra kampen vidare.

/ Kerstin Hildebrand och Nicklas Lundström
Tidigare respektive nuvarande gruppledare för Vänsterpartiet i Norrköping

 

—

Nicklas Lundström
Gruppledare (V) Norrköping
070-5668931