”Verksamheterna som hanterar människor måste prioriteras” det skriver 3 företrädare på NT den 26/11

Det finns också ett feministiskt perspektiv här: inom de mjuka verksamheterna i Finspångs kommun arbetar främst kvinnor.
Sjuktalen bland kvinnor anställda i kommunen ökade från 2017 till 2018, och vi befarar att fler besparingar kan öka sjukfrånvaron: ”Trots olika insatser för att minska sjukfrånvaron har den totala sjukfrånvaron ökat från 5,3 procent till 6,3 procent. Det är framförallt sjukfrånvaron över 91 dagar som ökat men även sjukfrånvaro från 2–14 dagar. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, 6,6 procent respektive 4,7 procent. Den totala sjukfrånvarokostnaden har ökat med nästan 1,8 mkr.” (Finspångs kommuns årsredovisning 2018)

Vi anser att politiken bör gå i frontlinjen under besparingstider, och solidariskt sätta sina kostnader under lupp. När det gäller politiken i Finspång, föreslår vi en besparing på 500 000 kronor. Vänsterpartiet Finspång fokuserar också på besparingsmöjligheter inom icke lagstadgade verksamheter, samt därtill hörande investeringar.

Vi vill slå av på takten, när det gäller nyinvesteringar i fritidssektorn. En bedömning bör göras av hur mycket skötseln av nyinvesteringarna kostar. Fyller dessa satsningar och investeringar sitt syfte? Vänsterpartiet Finspång föreslår en minskning av den totala investeringsbudgeten med 20 miljoner, vilket ger en minskad kapitalkostnad på 1,4 miljoner per år.
Vi vill också göra en besparing på 1 miljon, när det gäller utvecklings- och näringslivsfrågor, och minska resultatmålet från 1 procent till 0,5 procent. Två miljoner extra ska lösgöras från flyktingfonden, för att skyndsamt genomföra riktade integrations-, utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder.
När det gäller ungas psykiska hälsa ska fler skolsköterskor och kuratorer finns tillgängliga i de ungas skolmiljöer. För att kunna öka deras närvaro där, föreslår vi att 2 miljoner extra tillförs elevhälsan.

Vuxenutbildningen i Finspång är viktig, när det gäller utbildning, bristyrken, utbildningsbehov och människor i vår kommun. I och med arbetsförmedlingens avveckling det senaste året, måste kommunen kliva fram och ta mer ansvar. Vuxenutbildningen ska tillföras 2 miljoner för välriktade integrations-, utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder. Studie- och yrkesvägledningen på vuxenutbildningen behöver förstärkas.
För att öka läsförmågan i Finspångs kommun, är ett första steg att öka den specialpedagogiska kompetensen, beträffande barns läsning, lässvårigheter och dyslexi. Därför föreslår Vänsterpartiet Finspång att 697 000 kr tillförs grundskolans budget, för en uppdragsutbildning på universitetsnivå, beträffande metodutveckling för barns läsutveckling.
Resurser behövs också för att minska äldres ensamhet, eftersom ensamhet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Vi föreslår att äldrekuratorer anställs till en kostnad av 1,5 miljon. Äldrekuratorernas uppgift ska vara att vara en samtalspartner för de ensamma äldre, som riskerar att utveckla, eller har utvecklat, psykisk ohälsa.

Vänsterpartiet Finspång föreslår också en låglönesatsning på en miljon, som ska styras till de kommunala medarbetare som tjänar minst. Vänsterpartiet Finspång värnar om vård, skola och omsorg.

Lilibet Gustafsson, ordförande Vänsterpartiet Finspång
Stefan Carlsson, gruppledare Vänsterpartiet Finspång
Ingrid Westlund, ledamot kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Finspång

Socialdemokratiska gruppledare från flera östgötska kommuner gick för en tid sedan ut i debatten kring tiggeriförbud och argumenterade för hårdare kontroller och utvisning efter tre månader. I den här debattartikeln svarar vänsterpartistiska gruppledare:

Socialdemokratiska gruppledare från sex av Östergötlands kommuner föreslår hårdare kontroller och utvisning av tiggare efter tre månader, förslaget presenterades i en debattartikel i Aftonbladet.
De utsatta EU-medborgare som tigger på våra gator är ett akut tecken på en social katastrof i dagens Europa. Den extrema fattigdom som finns i delar av Europa, kombinerat med en strukturell rasism och diskriminering, har skapat en mycket utsatt situation för romer från östra Europa, framförallt Rumänien och Bulgarien. Hos oss debatteras frågan utifrån att människorna som tigger är ett problem, snarare än den fattigdom och rasism som driver dem till att tigga.
Vänsterpartiet menar att även lokala politiker har en skyldighet och måste börja hantera de utsatta EU-medborgarnas situation utifrån ett människorättsperspektiv, samt sätta stopp för förslag som handlar om att förbjuda eller begränsa rätten att be om hjälp på lokal nivå.
Att utsatta människor från andra EU-länder söker sig till Sverige och Östergötland i jakt på försörjning och ett bättre liv är en konsekvens av den extrema ojämlikhet och brutala diskriminering som finns inom EU. EU för en ekonomisk politik som förhindrar fattiga medlemsländer att utveckla sin välfärd. Åtstramnings- och privatiseringspolitiken krymper utrymmet för offentliga satsningar som hade varit nödvändiga för att kunna bekämpa fattigdom och diskriminering. Denna politik måste ändras i grunden för att skapa ett större handlingsutrymme. Vår regering bör återkomma med en ny strategi för samarbetet med Rumänien och Bulgarien som tar itu med fattigdom, diskriminering och stärker romers egenmakt. Amnesty konstaterar genom sitt arbete med utsatta EU-medborgare att den främsta anledningen till att många romer lämnar Rumänien är att de lever under extrem fattigdom och är exkluderade ur samhället. EU kan påverka Rumänien och Bulgarien att gå i rätt riktning. Dra in deras EU-bidrag ifall de inte bemödar sig med att förbättra romers levnadsvillkor i hemländerna.
Sedan en tid tillbaka har förbud mot tiggeri, införande av tillståndskrav allt oftare först fram som lösning på situationen med utsatta EU-medborgare. Vänsterpartister har ett annat svar på situationen för de utsatta EU-medborgarna. Ett svar som adresserar de verkliga utmaningarna och tar steg för att lösa dagliga problem de utsatta möter. Det handlar om en politik som tar krafttag mot den diskriminering som gruppen möter, bekämpar den fattigdom de lever under och de strukturella faktorer som orsakar den – som bristande tillgång till utbildning, sjukvård och drägligt boende. Den politiken består av robusta välfärdsinsatser baserade på ett tydligt rättighetsperspektiv. Utsatta EU-medborgare ska ha samma rättigheter som andra EU-medborgare, i enlighet med EU-rätten och de konventioner Sverige är bundet av. Denna politik måste ständigt utvecklas och förnyas, inte minst för att visa alla som vill se en annan utveckling att den är möjlig.

Jessica Eek (V), gruppledare Linköping
Nicklas Lundström (V), gruppledare Norrköping
Irene Garperian (V), gruppledare Boxholm
Lennart Pettersson (V), gruppledare Åtvidaberg