Kampen om kulturen är kampen om demokratin
Det är få som undgått det politiska krig om kulturen som pågår i Norrköping. För drygt två veckor sedan exploderade debatten på nationell nivå när Norrköpings högsta politiker gick ut och kallade kulturarbetare för “det bortskämda Sverige” och en “privilegierad kulturelit”. Högerretoriken ställer anrika kulturinstitutioner mot välfärden i en falsk konflikt om samhällets resurser.
Detta är samma politiker som vill sälja ut kommunala fastigheter på reapris i lågkonjunktur och samtidigt pumpar in över 30 miljoner skattekronor till en ren charterflygplats som inte ens staten ser något behov av i sin beredskapsplanering. Det här handlar inte om samhällets resurser. Det här handlar om vad kulturen har för roll i ett samhälle.
Stefan Jonsson, professor vid Linköpings Universitet på institutet för forskning kring etnicitet och migration, menar på ett öppet möte arrangerat av Vänsterpartiet Norrköping att det som nu sker är ett medvetet eller omedvetet närmande till Sverigedemokraternas kulturpolitik. Bakgrunden till hans resonemang är att Norrköpings Stadsmuseum som under 2020 arrangerade en utställning om “Nazismen i Norrköping nu och då”, som helt riktigt inkluderade Sverigedemokraternas verksamhet i Norrköping i sin utställning fick massiv kritik. De dåvarande ledande Sverigedemokraterna krävde att chefen för stadsmuseet avgick. Upprepade gånger attackerades museet med nazistiska budskap.
Tack vare den fria kulturen stod museets ledning emot och rent av inkluderade det hat som kom från nazistiskt håll i utställningen. Man stod rakryggat. Med det blåbruna styrets nya kulturpolitik för Norrköping så rationaliseras samma rakryggade chefer bort. Nu när protesterna tystnat och den politiska majoriteten skiftat tystas också den kritiska fria kulturen.
Det här handlar inte om fördelningen av samhällets resurser. Vi vet att vi sänkt skatten motsvarande 420 miljarder sedan år 2000, resurserna finns. Det här handlar om tillgången till gemensamma rum där idéer, möten och diskussioner tillåts brytas, utforskas och mötas. När musiken tystnat, kritiska utställningar försvunnit och biblioteken stängt är våra gemensamma platser borta. Det är det allvarliga hotet med högerns pågående kulturslakt.
Tobias Holmberg, Distriktsordförande